Evelina Jakobsson

Mitt hjärta gjorde igår ont när jag var tvungen att säga hejdå till min kära pojkvän. Det blev för en månad sedan klart att han skulle lämna sverige och Teg för att spela slutspel med Long Beach Bombers i LA. Många tankar har gått fram och tillbaka men jag vet att vi kommer klara det. Jag är verkligen så glad och stolt över honom och är helt övertygad om att han kommer göra succé där borta. Nu har jag dessutom en anledning att kanske fara till USA i två veckor denna vår, hur nice hade inte det varit?! Det var som all luft gick ur mig när Markus for igår (han for till Stockholm då). Var så trött hela kvällen och imorse när jag vaknade var jag nästan ännu tröttare. Men nu kanske jag börjar "återhämta" mig. Känner mest att jag får ta en dag i taget och att skolan och träningen får lov att ligga i centrum.Tänkte berätta en liten rolig grej jag skickade med Markus igår. Skrev tolv brev tror jag att det blev och två presenter som han får öppna när det står att han får öppna dem i brevet. Var lite olika rubriker på utsidan av breven typ "innan första hemmamatchen", "när du inte kan sova", "när du saknar din mamma extra mycket" osv. Han har förmodligen läst första nu och imorgon får han iallafall minst två. Tänkte att det kan behövas fler brev i början. Men taken är iallafall att jag ska försöka blogga lite mer nu. Mest för att jag har mer tid tror jag. Detta får alltså vara början. Dock är det sängen som väntar nu.